kaffe är gott.

jag har precis sökt tre jobb i Spanien. den där längtan om att få komma tillbaka dit är inte att leka med. den känns i varenda liten del av kroppen när jag tänker på det. när jag tänker på att det finns en chans för mej att åka dit igen så ler jag för mej själv. utan att kunna stoppa det. utan att tänka på det.

men, tillbaka till verkligheten.
vissa dagar vill jag inte ens se solen skina. idag kändes som en sådan dag imorse. nu känns det lite lite bättre.

men det är det egentligen inte. det är egentligen bara en paus ifrån alla tankar och känslor och allt grått och allt tråkigt och allt ledsamt. reflektion är farligt. att reflektera över varenda liten sak som händer eller som man känner eller som man tänker är läskigt - allt blir så tydligt sönderplockat att det går att göra meningslöst oavsett. men, det är också reflektionen som gör allt det meningslösa meningsfullt igen.
det är lite på båda håll, som det mesta.

jag går dock mest åt ett håll - fel håll tror jag. jag vet knappt var jag är.

jag gillar inte att börja om från början. jag börjar hellre i mitten. jag gillar att börja på saker, missförstå mej rätt. jag gillar bara inte att behöva börja om någonting som en dålig repris på något man redan testat och försökt.

en ny början kräver en ny plan. en ny strategi. en ny idé?
ett nytt syfte?

jag har ingen jävla aning.