måndag 12 september 2011

det måste sluta kännas först

en vacker dag ska jag berätta för dej hur mycket jag älskade dej just nu
- det måste bara sluta göra såhär ont först.

jag måste sluta älska först.

det måste sluta kännas först.

jag kallar dej fortfarande finast - men jag vet inte om det är sant
jag kallar dej fortfarande bäst - trots att det gör mej till sämst

precis så känns det. du gör mej sämre.
hur säger man till någon man verkligen tycker om att han får en att må dåligt?
och så frågar du varför jag är så tyst.

- vill du gifta dej med mej?

förutsättningarna har ändrats.

jag är världens tyngsta människa idag, vi kan slå vad
jag tar ofta ut glädjen i förskott - när jag vågar
men jag tar också ut sorgen i förskott och gråter ut den innan den är ett faktum

jag vill ha någon att komma hem till
och det är okej att säga vad man vill (kom ihåg kom ihåg glöm inte bort)

jag rensar bort dej
och inser ibland att livet kan bli bra ändå
och inser ibland att det kan bli ensamhet, tomhet, röra och rentav katastrof

ger du mej ett alternativ som innebär att du kan stanna kvar - då väljer jag det, alla gånger

när i livet gjorde jag fel val? och varför blev allt som det blev?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar