efter sju dagars meningslöshet och orkeslöshet och ledsamhet och tristess kom en dag igår som förvånade mej för att den kom med glädje
med en vän i stan, med en massa prat om allt mellan himmel och jord, om sådant som spelar roll och gör en glad,
vi hamnade bland hårfärger - där vi letade oss fram bland chokladbrunt, gyllenbrunt, hasselnöt, mahogny och kastanj
väl hemma med hårfärg insåg jag att jag gillar mitt ljusa hår
vi har iallafall sått blommor tomater paprika och chili och nästan allt är på väg upp
ibland tänker jag att om jag inte sover en hel natt snart så dör jag av trötthet
men kan man det?
kärlek och närhet och jag kan inte bete mej alls längre
vi är kanske inte kapabla till att ha en normal relation hur vi än vrider och vänder på det
jag har inte den förmågan oavsett, det vet ju alla sedan innan
hur mycket av sej själv ska man ge upp för att kunna vara med någon annan?
men idag,
jobbintervju och sol och jag kan bete mej normalt igen, jag kan vara en normal individ, en vuxen människa och en förbannat trevlig sådan
plus minus noll är alltid lika med femton - vem försöker lura vem?
"And don't you think I wish that I could stay?"
ärtor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar