äsch.

det svårt att veta var man har sina känslor ibland
särskilt när allt är upp och ner
men jag vet nu, precis, och det gör ont.

idag började jag dagen med att ha ont i magen för att verkligheten ser ut som den gör
och för någonting som fortfarande inte utretts färdigt på sjukhuset
idag jobbade jag nästan ihjäl mej för att slippa känna
idag packade jag ner mina nödvändigaste saker i två väskor och satte mej i en bil och körde iväg trots att jag på vägen knappt såg någonting alls genom all dimmig ledsamhet
idag lämnade jag mina djur och någonting som jag tydligen behöver vara ifrån
idag insåg jag att det är ohållbart att stanna i någonting där förutsättningarna från början är fel
idag grät jag slut på alla mina tårar

ikväll letar jag efter en säng.

imorgon vet jag inte vad jag ska göra - jag är rädd att det bara är tomhet kvar.

________________________________________________

det är märkligt hur man lär sej av alla förbannade erfarenheter man samlar på sej

och det är samtidigt helt fantastiskt

jag jobbar ibland hemma hos en man som varit med om en olycka

när arbetsgivaren frågade mej om jag sett en stomi sa jag bara "ja".

sen var det inte mer med det.

när jag jobbade min första dag hos mannen ville han förklara vad det var, hur det skulle gå till, varför det var som det var - och det slutade istället med en förklaring av varför jag hade haft det likadant en period.

han verkade paff, uppriktigt förvånad, fast med ett leende på läpparna.

som om jag visste det han visste - som om vi visste samma sak och ändå inte.

det är märkligt hur händelser jag helst velat slippa har gjort mej till den jag är idag.

det är märkligt att det ibland är därför jag inte tycker om mej alls, och därför jag gillar mej då och då.

nästa projekt skulle kunna vara att släppa någon nära inpå livet - ett liv som jag själv valt att knappt leva för att jag inte riktigt orkat med alla vändningar - och tala om allt som är svårt för att eliminera det.

jag förstorar alla mina egna hinder i mitt eget huvud tills det är totalt omöjligt att dela det med någon annan

tills det inte finns en chans att gå runt eller igenom ett enda problem

för säkert tjugonde gången gick jag idag ifrån någonting som kunde ha blivit bra om jag bara hade klarat av det.

ibland önskar jag att jag hade klarat mer. ibland önskar jag att någon annan hade gjort det.
bland önskar jag fortfarande att jag slapp andas.